I don't know what i'm supposed to do, so i sit down and i cry too.

Kramp i magen och en enorm ångest växer fram.
Fyfan, att man kan må så dåligt över någon man endast träffat tre gånger i sitt liv. Sån underbar människa, hur kunde hon bara försvinna från jorden så. Skickar all min kärlek till hennes familj, fan va hemskt, hon var någons mamma, någons syster, någons fru..
Fan va tårarna börjar rinna nu.
R.I.P,.<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0